ulrikahederberg

Blogg för sensitiva Prestationsprinsessor

Högkänslig
Testa vilken sensitiv Prestationsprinsessa du är!
Gratis direkt till din mail!

2017 > 03

  1. Sluta jämföra dig med andra.
  2. Var inte alla till lags.
  3. Sätt stopp för din inre kritiska dialog.
  4. Släpp ditt kontrollbehov.
  5. Släpp perfektionen.
  6. Släpp negativa relationer
  7. Sluta älta misstag.
  8. Sluta oroa dig.
  9. Sluta maximera din tid.
  10. Släng gamla föreställningar.

Lär känna din inre Prestationsprinsessa så du kan styra henne och inte tvärtom. 

Om vi vänder på det, vad tycker du är det bästa med din sensitiva Prestationsprinsessa? Dela gärna med dig i en kommentar.

Ha en riktigt fin helg!
Ulrika

Prestationsprinsessan Jenny
jämför sig ofta med andra

Jenny bryr sig alldeles för mycket om vad andra ska tycka och tänka om henne. Hon jämför sig mycket med andra och tycker många gånger att andra är mycket bättre på att hålla presentationer, har finare hem, hinner med så mycket mer, ser pigga och hälsosamma ut etc.

Varför kan inte hon vara som dem, varför hinner inte hon med allt hon vill göra? Ja, hon erkänner att hon är avundsjuk på dem, att de är lyckade och hon är det inte. Hon skäms över att hon ens tänker så. 

Jennys längtan

Jenny vill glädjas med andra och vill verkligen komma ihåg att hon egentligen inte har en aning om vad som pågår bakom det hon ser. Tänk om de är som henne, att även de vill hålla en perfekt fasad!? Kanske även de sliter med att få vardagen att gå ihop och om inte så skulle Jenny gärna vilja lära sig hur dem gör istället för att vara avundsjuk.

Känner du igen dig?

Lite skamligt att erkänna, eller hur? Men det är så himla vanligt och du ska inte skämmas. Det är inte ditt inre sanna du som skäms, det är din Prestationsprinsessa. Det är hon som har extremt höga krav på dig som du har svårt att leva upp till. Det är din inre Prestationsprinsessa som jämför sig med andra och vill vara lika bra om inte bättre. Ditt inre sanna du bryr dig inte om det utan vet att allt är okej och att du är perfekt precis som det är. 

Är du less på din Prestationsprinsessas inre kritiska dialog?

Är du less på den dagligt nedlåtande och stressande dialogen hon för med dig om att du borde kunna och vara bättre? Vill du lära dig hur du kan hantera den dialogen och komma förbi den för att känna dig mer tillfreds och nöjd med dig själv? Då är du varmt välkommen till nästa kursstart av Prestationsprinsessan, läs mer genom att KLICKA HÄR.

Varmt välkommen
Ulrika

Högkänsliga blir lätt överväldigade

Idag är jag känslomässigt uttömd efter att ha tillbringat gårdagen på sjukhuset där min son blev sövd för att fixa sina tänder. 

Sjukhusmiljön är jobbig för mig som högkänslig. Jag tar in ALLT jag ser och hör, samt att en massa gamla känslominnen aktiveras från tiden då min son var liten och var mycket sjuk. Vi for ut och in på sjukhuset under hans första 4 år.

Men det väcker även tacksamhet i mig. Att vi idag har det bra medan jag känner andra som fortfarande far in och ut på sjukhuset och kämpar för överlevnad med sina barn med särskilda behov. Så det är verkligen en mix av känslor att vara i den miljön. Den påminner mig om hur skört livet är och hur vi dagligen går på vägen mellan liv och död. 

Högkänsliga får ofta fysiska reaktioner

För mig reagerar min kropp mycket starkt efter en sådan dag. Jag känner mig nästan fysiskt sjuk när jag lämnar sjukhuset. Jag är som ett asplöv inombords och känner mig febrig. Tårarna bränner bakom ögonlocken och jag vill bara sova för jag är extremt trött. Det är som ett tryck som byggs upp inifrån och som behöver få släppas ut i tårar och i att bara få sova….massor av känslor som behöver få komma ut.

Många högkänsliga känner säkerligen igen sig i min fysiska reaktion när de blir överväldigade. Det som är viktigt är att se det och att omfamna det med acceptans, att ta hand om sig själv.

Jag åkte hem och bäddade ner mig i sängen och tog det sedan lugnt resten av dagen. Idag är jag fortfarande mycket trött så återhämtning står på schemat för att ladda upp energidepåerna igen. 

Lyssna inte till din inre kritiska dialog

Jag vet att många inte lyssnar in sin kropps behov i de här lägena. De lyssnar tyvärr till sin inre kritiska röst som piskar på dem med destruktiva kommentarer som kan låta så här:

Var inte så himla känslig. 
Nu får du ta och rycka upp dig. 
Vad larvig du är.
Men herregud det finns dem som har det värre, vad klagar du över. 
Det är bara att bita ihop, kom igen nu.


Fina du. Omfamna din högkänslighet, du är okej precis som du är. Du har rätt att känna som du gör. Det är inget fel på dig, det är så här du fungerar som högkänslig. Vi känner mer och bearbetar det på ett djupare plan så vi behöver mer tid för återhämtning. Desto snabbare du finner tid för återhämtning, desto snabbare får du energin tillbaka. Ta dig själv och dina känslor på allvar. Sätt gränser och finn tid för återhämtning.

Och till sist….vi har inte en aning om vad som kommer att hända i morgon så LEV idag! Krama dina nära och kära en extra gång och tala om för dem hur mycket de betyder för dig. All kärlek till dig ❤️

Om du känner igen dig får du gärna lämna en kommentar om hur det är för dig. Tar du hand om dig eller går du emot dina behov?

Ulrika

Som högkänslig har jag svårt för dömande pekfinger

Det är något som händer inom mig när jag läser eller lyssnar till - om och hur - vi ska göra och bete oss på exempelvis sociala medier. Så här ska du agera på LinkedIn, så här ska du agera på Instagram, så här ska du skriva ett blogginlägg etc. Då menar jag inte dem som från hjärtat ger tips och råd för att göra inlägg och texter bättre från en ödmjuk och välvillig plats som exempelvis författarcoach Ann Ljungberg och Linda H da Silva som driver Bloggucce, Malin Hammar Blomwall mfl.

Jag menar de som har en dömande ton, de som tror sig kunna och veta allt. De som ser ner på och förminskar dem som inte gör som just de tycker är rätt. Precis så som jag delvis dömer dem just nu. Jag är ledsen för det och det är inte min mening, men jag kommer till mitt varför och hoppas att det kan väcka lite tankar.

Varför ska alla göra likadant?

Varför jag tar upp det här är för att (återigen) skapar det nya ”boxar” som vi ska styras in i, vi måste passa in och vi får inte sticka ut och vara oss själva. Det skapar även rädslor i att göra och vara fel och jag tycker det är något som genomsyrar vårt samhälle överlag. Vi matas varje dag med artiklar om hur vi ska vara och se ut, allt från vikt, träning, föräldrarollen etc. Allt det här skapar stress och en känsla av otillräcklighet.

Då tänker kanske du att det är väl upp till var och en att ta åt sig eller inte, att det ligger hos mottagaren hur den reagerar. Jag kan verkligen hålla med om det, OM du har jobbat med dig själv och din självkänsla och fått den insikten så kan du oftast hantera det. Men trots det så är vi bara människor, vilket innebära att vi är flockdjur och vill passa in. Vi har alla rädslan för att inte passa in, mer eller mindre. Många kämpar dagligen med sin inre kritiska dialog. Du har den och jag har den. 

Det är VI som skapar vårt samhälle

Ett sunt samhälle skapas av oss människor som lever i det. Varje dag bidrar vi till hur vi vill att vårt samhälle ska se ut. Så varför vill vi skapa ett samhälle där vi ska vara rädda för att vara oss själva? Varför gör vi det så svårt för varandra? Varför kan vi inte bara få vara dem vi är?!

Tänk att få se ett samhälle där vi alla kan få vara oss själva och inte agera utifrån andras förväntan.

Tänk att få se ett samhälle där vi alla accepterar våra olikheter både i utseende och uttryck.

Tänk så många skrivna berättelser vi missar för att det finns en rädsla att ”göra fel” så det är bättre att avstå. Men vad spelar det för roll hur exempelvis en bok skrivs rent tekniskt om nu berättelsen (som är den viktigaste) griper tag om ditt hjärta och lämnar avtryck?

Vad spelar det för roll om någon på LinkedIn lägger in en emoji som ett hjärta, hur kan det vara fel med kärlekens tecken?! 

Låt oss lyfta varandra och inte sänka varandra

Ingen av oss är perfekt och vet allt, varken jag eller du. De som har vågat vara sig själva och faktiskt brutit normer och föreställningar och gått sin egen väg, är de som har förändrat världen. Hade de hållt sig innanför boxen så hade ingen utveckling skett i vårt samhälle. Så låt oss vara mindre dömande och vara mer tillåtande utifrån våra hjärtan. Den här världen behöver mer kärlek och mindre motstånd. 

Lyssna till experter men ta bara in det som känns rätt för dig

Gå kurser och ta in kunskap från experter, men sålla sedan i informationen och skapa det som känns rätt för just dig. Använd ditt unika filter. Känn in hur det resonerar inom dig. De gånger jag har följt experters råd i något som inte har känts helt rätt i mig, så har det blivit fel. Ha tilliten till din egen inre expert, att du vet vad som är rätt för dig och din unika personlighet. Du kan och vet mer än vad du tror.

Ska jag posta det här?

Så nu blir MIN inre dialog aktiv….ska jag verkligen posta det här? För vem gör jag det och vad är syftet med mitt inlägg?

Jag vill ingjuta mod i dig som tvekar om du gör ”rätt” och om du ska våga synas. GÖRT! Var dig själv, skriv det du vill och hur du vill. Det gör dig unik och du är unik. Du som alla andra behöver få synas. Du kommer att attrahera dem som gillar dig och ditt uttryck och de andra kommer hitta någon annan att attraheras av. Det finns plats för oss alla. 

Till dig som kanske blir provocerad av mitt inlägg. Du har rätt att bli det, du har rätt att känna det du känner. Men tillåt oss att tala utifrån oss själva och våra känslor utan personliga påhopp. Tillåt oss att enas om att vi är oeniga. All kärlek till dig (är det verkligen professionellt att skriva all kärlek till dig och speciellt om jag ska dela det på LinkedIn? *ler*).

Tack för att du tog dig tid att läsa om mina reflektioner. Du får gärna lämna din reflektion på min text, men gör det utifrån en kärleksfull plats inom dig, tack!

Ulrika Hederberg

Jag möter dagligen sensitiva Prestationsprinsessor som har tappat kontakten med sin inre sanna identitet i jakten på att vara perfekta och leva upp till omgivningen och samhällets förväntningar. Du är värd att vara den du är. När du är det så kommer livet med självklarhet och lätthet. 

Prestationsprinsessan Jenny
har svårt att stå i centrum

Jenny ska hålla i en presentation på jobbet och det tar all fokus från allt annat. Hon tycker det är extremt jobbigt att stå på scenen och ha allas blickar på sig.

Men det finns även en del av henne som gillar det, att hon får visa sin kompetens. Men den andra delen av henne är rädd för att göra fel, darra på rösten, glömma bort det hon ska säga, ja helt enkelt göra bort sig.

Hon tränar, tränar och tränar flera dagar och veckor innan presentationen ska ske och känner sig trots det inte trygg eller att den är tillräckligt bra. 

Jenny vill kunna ha tillit till sig själv

Jenny drömmer om att kunna få hålla presentationer utan att vara nervös. Visst vill hon ha en förväntan i magen men hon vill vara trygg i att stå på scen. Hon vill kunna vila i att det blir som det blir, att hon bara kan vara sig själv.

Hon vill verkligen kunna känna att det är okej att alla inte kommer att gilla henne, men att många kommer att göra det och det är dem hon ska fokusera på. Jenny blir varm inombords av bara tanken på att få känna så.

Känner du igen dig i Jenny?

Det gör jag. Tidigare hade jag extremt svårt att ställa mig på scenen eller hålla tal framför en större grupp människor. Jag förstod inte då att det handlade mycket om min högkänslighet, att ta in energin från en stor grupp människor som hade blickarna på mig. Men även höga krav från min inre Prestationsprinsessa med förväntan om att vara perfekt i min presentation.

Idag går det lättare och det är tack vare att jag har mött min rädsla och jobbat med den. Som mycket annat krävs det träning. Att våga ta rädslan i handen och göra det i alla fall och se att jag överlever. Jag tog även hjälp på vägen av Storyakademin och har blivit intervjuad om det. Du kan se klippet längst ner i inlägget.

Nu utmanar jag mig själv rejält

Just nu utmanar jag mig själv rejält med att ha en videoserie med sömntips liggandes ute för nedladdning (du kan ladda ner den här). Det är en svindlande känsla att så många människor ska se mig ”live” och bedöma mig. Men det är okej. Jag kan bara vara mig själv och en del kommer att gilla videon och andra inte, det är okej. Snacka om att jag har utvecklats när det gäller att våga synas.

Vill även du arbete med din inre Prestationsprinsessa för att våga stå mer i ditt sanna du? Då är du varmt välkommen till kursen som startar 30 april.

Ha det bäst och du….var dig själv.
Ulrika

Prestationsprinsessan
Jenny har svårt att ta in beröm

Jenny älskar att få beröm för sitt hårda arbete, men hon kan inte riktigt ta in berömmet till 100 %. Hon har svårt att verkligen lita på att personen i fråga verkligen menar det han/hon säger.

Det är som att hon har en sköld runt sig som berömmet studsar emot. Hon kan lätt bli generad av att ha den fokusen på sig, så hon vänder snabbt samtalet tillbaka till den andre personen eller börjar prata om annat.

Extremt höga krav på sig själv

Det gäller även när Jenny får tio mycket positiva återkopplingar på ett arbete hon har gjort och ett negativt. Då är det den negativa återkopplingen som hon fokuserar på och som tar hela hennes fokus. Den kan få henne att känna sig misslyckad och besviken på sig själv. Tankar om att hon borde kunnat ha gjort bättre kommer till henne.

Det ligger hos Jenny

Självklart förstår Jenny att det handlar om henne själv, att hon inte ser sitt eget värde. Jenny skulle verkligen vilja kunna se sitt värde och ta in beröm djupt inom sig. Hon vill kunna se och fokusera på det som majoriteten tycker är bra och ta lärdom av det som var mindre bra, för att sen gå vidare och inte fastna i självkritik. Vilken underbar känsla det skulle vara, men varför ska det vara så svårt?

Känner du igen dig i Jenny?

  • Fastnar du vid det negativa eller kan du lägga fokuset på det positiva?
  • Har du svårt att ta in beröm?

Dela gärna med dig i en kommentar om hur du gör och tänker.


Ha det bäst!
Ulrika

Kursen om Prestationsprinsessan hittar du HÄR.

Jenny är sällan närvarande i nuet

Hon ligger alltid steget före i tanken och har löst alla eventuella problem som kan tänkas uppkomma innan de har visat sig. Hjärnan går på högvarv hela tiden. Hon effektiviserar allt till max, hon gillar verkligen inte ineffektivitet. Hon är ofta kritisk och nedvärderande om sina egna prestationer. Ingenting är någonsin tillräckligt bra, allt kan göras bättre.

Jenny längtar efter att kunna stänga av hjärnan, att kunna känna ett inre lugn. Hon skulle vilja vara mer i nuet och inte alltid ”på väg” i tanken. Hon vill känna sig nöjd med sig själv och sitt arbete och inte vara så hård mot sig själv. 

När energin tar slut

Många gånger är hennes höga hjärnaktivitet till en stor fördel då hon är snabbtänkt, kreativ och problemlösande. Men ibland är det som att Jennys hjärna tar slut och då blir hon inte rolig. Hon blir lättirriterad och snäser av lite väl skarpt.

Hon skäms över den reaktionen men det bara kommer utan förvarning. Det är som att det går på autopilot och det slutar oftast i tårar hemma i soffan då hon känner sig helt dränerad på energi.

Vad prestationsprinsessan Jenny behöver

Det är inte lätt att vara en sensitiv Prestationsprinsessa. Ibland tar det nämligen stopp efter för mycket presterande både fysiskt och mentalt.

Vad Jenny är i stort behov av är ÅTERHÄMTNING. Att hitta små stunder av att bara få vara, gärna i naturen och för sig själv. 

Kan du känna igen dig i när bägaren rinner över och det bara tar stopp, vad gör du då och hur kan du förhindra att du hamnar där? Dela gärna med dig av tips.

Bästa hälsningar
Ulrika

30 april är det ny kursstart för Prestationsprinsessan.

Den 13 mars 2017 blir ingen vanlig dag, det blir en dag att minnas, en dag med sprudlande glädje och hopp för framtiden! 

Jag var tveksam om jag skulle dela den här händelsen med mina FB-vänner. Men jag fick en enorm respons med massor av delad glädje och kärlek så jag väljer att även dela den till dig som följer mig. Hoppas den ska ge dig inspiration på något sätt och du får gärna dela med dig HUR i en kommentar ❤️.

Ovanlig morgonrutin...

Varje morgon sker samma rutin med min son. En rutin som inte är ”normal” för en mamma och en 19-åring son, han är svårt förståndshandikappad och är beroende av min hjälp.

På morgonen hjälper jag honom med allt. Byter blöja, tvättar honom, rakar honom, fixar frukost, packar hans väska, sätter honom på toaletten efter frukost (händer ingenting), borstar tänderna, klär på honom, byter blöja igen (det som skulle ha kommit i toan), ibland måste det till en dusch (oplanerat), sätter på Tv’n när han sträcker TV kontrollen till mig, skriver i hans kontaktbok hur helgen eller kvällen har varit och meddelar andra viktiga saker, tar på han skor och ytterkläder, lite lypsyl på läpparna och skickar sedan iväg en lycklig kille med taxin till skolan.

Han är en ängel

Vi är ett bra team som får morgonens rutin att flyta på. Han är min solstråle som alltid möter mig med ett leende och en massa skratt. Han är en ängel utsänd till att sprida kärlek, jag är helt övertygad om det. Alla han möter känner hans kärlek.

Han har lärt mig så mycket om mig själv och om livet. Att inte ta något för givet, att uppskatta och känna tacksamhet för det vi har. Han har varit min största läromästare i att känna tacksamhet och att vara i nuet. Ingen är så bra som han på att vara i nuet, det finns bara här och nu för honom.

Så vad gör denna dag unik?

Toa-rutinen gav i dag resultat!! Det var fest i badrummet kan jag tala om. Det var high five, applåder och beröm. Det var som ett stort fyrverkeri i hela badrummet, ni skulle ha sett oss, vilken glädje! (det är inte varje dag jag får se en ängel som går på toaletten *skrattar*)

Idag känner jag ett stort HOPP om att han en dag kanske kommer kunna sluta att ha blöjor. I 19 år har vi varit ”småbarnsföräldrar” och min önskan har varit så stor att han ska klara den delen av sin hygien själv. Det skulle förändra våra liv så enormt mycket. Främst för honom, hans integritet med all personal han träffar som ska byta på honom. 

För oss underlättar det att kunna få hjälp när det behövs (ja, det finns dem som inte fixar att byta blöja, vilket är helt förståligt då han är en vuxen man).

Bara det att inte behöva oroa oss för vart vi ska kunna byta på honom när vi är iväg någonstans, för det är inte självklart att den möjligheten finns. Många gånger har det blivit i bilen, men nu är han för stor för det.

Ge aldrig upp, fortsätt!

Det blev ett litet ovanligt inlägg idag, men jag ville dela med mig av min glädje och en glimt ur min vardag. Med inlägget vill jag säga, sluta aldrig hoppas, fortsätt ditt arbete mot de mål du vill nå och njut av resan, en vacker dag ger det resultat. Uppsakatta det lilla i vardagen, det som inte är självklart för alla.
Ta hand om dig❤️

En sprudlande glad hälsning från mig!
Ulrika

Idag bjuder jag på ett videoklipp om Prestationsprinsessan Jennys svårighet med att ta emot spontanbesök.

Känner du igen dig?

Har du svårt att ta emot spontanbesök p.g.a att du inte har det tipp topp hemma eller beror det på din högkänslighet, eller båda?

Tidigare berodde det på båda för mig. Men nu för tiden det sist nämda, min högkänslighet. Jag behöver få förbereda mig mentalt, om det är ostädat bryr jag mig mindre om.

Hur är det för dig? Dela gärna med dig i en kommentar.

Bästa hälsningar
Ulrika

Kicka HÄR för att läsa om kursen PRESTATIONSPRINSESSAN

Jenny och bluffsyndromet

Prestationsprinsessan Jenny har en ansvarsfull roll på jobbet och det gillar hon verkligen. Hon har höga krav på sig själv och i sin tur på andra, hon gillar ordning och reda.

Hon vill uppfattas som professionell och då kräver hon även det av andra. Hon är snabb i tanken och har en unik förmåga att zooma ut och se helheten vilket gör att hon snabbt ser problem och hur de kan lösas.

Ofta är hon mycket snabbare än alla andra och känner sig lite frustrerad över att de inte ser det hon ser. Men trots Jennys kompetens så känner hon sig ofta som en bluff, att hon inte är tillräckligt bra.

Känner du igen dig?

Att känna sig som en bluff är mycket vanligt för en Prestationsprinsessa. Åh yes, I’ve been there. Hur är det för dig? Har du någon gång haft känslan av att vara en bluff? Hur hanterade du det?

5 sätt att hantera Bluffsyndromet

  1. Spara ”bevis” på att du faktiskt är bra på det du gör. Spara på positiva kommentarer, tack för hjälpen mail, beröm, positiva referenser etc. som bevis på att du gör ett bra arbete och är kompetent inom ditt område. Spara det i en mapp. Läs det när du känner dig som en bluff.
     
  2. Skriv ner saker du faktiskt har åstadkommit tack vare din kompetens. 
     
  3. Sluta jämföra dig med andra. Du ser bara det yttre men vet inte vad som pågår inombords, de känner troligtvis som dig mellan varven. Du är kanske personen som de jämför sig med.
     
  4. Du behöver och kan inte kunna och veta allt. Ha inte så höga krav på dig själv, ta ner dig själv på jorden. De har anställt dig på grund av din kompetens och vet att du inte kan allt, för det kan ingen. Var nyfiken på att lära dig det du inte kan.
     
  5. Var konkret i din inre kritiska dialog, skriv ner följande:
  • Vad exakt är det du tvivlar på om dig själv i din yrkesroll, där du ,känner dig som en bluff? Skriv ner det på en lista.
  • Ställ dig sedan frågan till varje punkt på listan (om du fick någon lista) om det verkligen är sant? Kan du verkligen inte det som står på listan? 
  • Ställ dig sedan nästa fråga om det verkligen är DU som ska kunna det eller är det någon annans ansvar?
  • Om det är du som ska kunna det. Ta hjälp och lär dig det. 

    2 april startat en ny omgång av kursen PRESTATIONSPRINSESSAN du kan läsa mer om den genom att KLICKA HÄR.

Känner du igen dig i Jenny?

Är du lite väl impulsiv ibland och svarar på automatik ja, utan att känna in vad du egentligen vill och vad det ger för konsekvenser?

Det brukar vara extra svårt att säga nej för en Prestationsprinsessa om hon med förfrågan får mycket beröm och bekräftelse. Om det här ställer till det för dig så är ett tips att alltid svara: 

"Det låter intressant, låt mig få återkomma i morgon med ett svar."

Ta dig tiden att känna in om du verkligen vill göra det du blivit tillfrågad. Vad ger det för konsekvenser? Om du säger ja, säger du nej till något annat och tvärtom.

Säg ja till det som ger dig energi och som bidrar till din inre längtan, ditt mål i livet.

Ha en fin dag!
Ulrika Hederberg

Till kursen PRESTATIONSPRINSESSAN

Arkiv

Länkar

-